TILLSAMMANS GÖR VI JOBBET BÄTTRE

Teori om balanserad kommunikation

Det som behövs för en god kommunikation vid möten, är balans mellan fyra olika perspektiv som hänger ihop parvis. Dessutom behövs ett positivt samtalsklimat. Här kan du lära mer om vad de innebär och hur de hänger ihop. Du kan lära dig om hela modellen eller om ett perspektiv åt gången. Se filmer, lyssna på poddradio samt enklare och fördjupade texter.

Var vill du börja?

 

BALKOM-samtalsklimat-2016_03_29_001

Nyttan med god kommunikation

Med god kommunikation och en utvecklande dialog kan ni skapa ett kreativt mötesklimat med mer energi, delaktighet och effektivitet. I förlängningen leder det till att:

  • verksamheten och arbetsmiljön utvecklas
  • välbefinnande, stämning, socialt stöd, rolltydlighet, engagemang och lärandet i gruppen blir stärkt

Lär dig mer om hur kommunikationsmodellen fungerar!

SA_PAMU_Illustration_07-F15400

Film om balanserad kommunikation

Filmen ger en grundförståelse för balanserad kommunikation och klargör syftet med verktyget Bättre möten. Filmen visar hur olika perspektiv bildar ett kommunikationsmönster och hur de fungerar i praktiken vid möten.  

Perspektivparet: inifrån och utifrån

Här går vi igenom perspektivparet inifrån och utifrån.

Perspektiv inifrån

Perspektivet handlar om att ta vara på medarbetarnas och gruppens resurser och kompetens. Inifrånperspektivet balanserar utifrånperspektivet. 

Gruppen inkluderar sina egna perspektiv och är öppna med behov, tankar, idéer, förhoppningar och farhågor.

Perspektivet tar hänsyn till gruppen/avdelningens förutsättningar, resurser, styrkor, svagheter och kompetenser.

Fokus: Jag och mina närmaste kollegor, medarbetarna i verksamheten.

BALKOM-samtalsklimat-2016_03_29_005

Vad kan gruppen vinna på att stärka Inifrånperspektivet?
Några möjligheter med att stärka Inifrånperspektivet: Förändringar och nya idéer kan bli bättre genomförda i stället för att rinna ut i sanden. Gruppen blir effektivare om man tar vara på resurser, styrkor och kompetens på ett bra sätt. Man lär sig mer om varandras arbete. Man upptäcker hur styrkor och kompetenser kan tas tillvara bättre. Man kan bli säkrare i sin yrkesroll och förtydliga sitt uppdrag. Det kan bli högre i tak och mer ok att ta upp problem och resursfrågor. Man får bättre förståelse för hur viktigt det är att skapa förutsättningar för att göra ett bra jobb. Man får en bättre syn på hur man kan hjälpa och stödja varandra, uppleva minskad stress och bättre känsla av kontroll i förhållande till kraven som ställs.

 

Perspektiv utifrån

Perspektivet handlar om att inkludera intressenter från omvärlden under möten. Utifrånperspektivet balanserar inifrånperspektivet.

Gruppen inkluderar olika utomståendes perspektiv.

Här för man in omvärlden i samtalet (kunder/brukare, samarbetspartners, andra enheter, ledning, fack, leverantörer, intresseorganisationer, samhälle, konkurrenter, politik, omvärldskrav, attitydförändringar etc.).

Fokus: Omvärlden och utomstående aktörer.

BALKOM-samtalsklimat-2016_03_29_003

Vad kan gruppen vinna på att stärka Utifrånperspektivet?
Några av möjligheterna med att stärka Utifrånperspektivet är att gruppen blir bättre på sitt jobb eftersom man öppnar sig för omvärlden. På längre sikt får man ökat förtroende från kunderna. Kvaliteten kan öka av samma skäl.
Gruppen blir mer synlig i den övriga organisationen och respekterad för sin kompetens.
Man finner nya sätt att lösa problem, istället för att använda gamla lösningar. Gruppen får information om vad som händer i omvärlden på ett tidigare stadium och hinner göra förändringar i tid. De har intresse och engagemang för dem man är till för, vilket ger energi och skapar motivation. Lärandet och kompetensutvecklingen förbättras. Omvärlden är en bra källa till lärande. Omvärldstänkandet och helhetssynen förbättras. Den egna yrkesrollen blir tydligare, när man har fokus på vem man är till för.

 

Perspektivparet: utforskande och berättande

Här går vi igenom perspektivparet utforskande och berättande.

Perspektiv utforskande

Perspektivet handlar om att söka information, lyssna till och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet balanserar det berättande perspektivet.

Gruppen utforskar och undersöker, ställer genuint nyfikna frågor och följdfrågor till varandra.

Gruppen bjuder in de som är tysta, eller de som har andra kunskaper, i samtalet.

Här tar man initiativ till extern kunskapsinhämtning och hur gruppen kan lära sig mer.

Fokus: Ökad kunskap, bättre förståelse.

BALKOM-samtalsklimat-2016_03_29_006

Vad kan gruppen vinna på att stärka Utforskandeperspektivet?
Några möjligheter med att stärka Utforskandeperspektivet att gruppen får bättre stämning, arbetsklimatet blir ofta tillåtande och det blir högt i tak. Även yrkesrollerna blir tydligare för att det blir möjligt att ställa frågor om arbetet. Roller blir tydligare för andra i gruppen, eftersom alla förstår vad kollegorna uträttar och vilka utmaningar som finns. Var och en får en tydligare plats i gruppen. Man blir inte utsatt för att man ställer ”dumma” frågor utan det finns en god vilja att driva arbetet framåt. Gruppen blir mer dynamisk och kan bli mer öppen för innovation och förändring, eftersom man välkomnar det oväntade och okända.


Det gemensamma kunnandet ökar. Man tar bättre tillvara den kompetens som finns i gruppen. Man tar bättre tillvara den mångfald som finns i gruppen, perspektiven blir fler och nya aspekter kommer fram. Gruppen får fram bättre underlag i form av fakta, formell kunskap och information. Man får också en ökad tillit och ärlighet mellan deltagarna, eftersom man visar respektfullt intresse för varandra. Intresset och förståelse för omvärlden och externa intressenter ökar, vilket dessutom vanligen stärker engagemanget i arbetet. Man minskar expertroller och hierarkiska positioner (vid låg grad av utforskande är det vanligt att experter och ledare pratar mest).
Delaktigheten ökar och förutsättningarna för samverkan och samarbete förbättras. Ett utforskande förhållningssätt hjälper till att ge deltagarna feedback.

Perspektiv berättande

Perspektivet berättande handlar om att ge innehåll och näring till samtalet, genom att bidra med till exempel kunskaper, fakta och information. Det berättande perspektivet balanserar utforskandeperspektivet.

Gruppen bidrar och berättar. Man delar kunskap och fakta, information, källor, kontakter med mera.

Här kan man förespråka, förorda, ge råd och idéer.

Fokus: Bidra med sin kunskap, ge input och förslag

BALKOM-samtalsklimat-2016_03_29_004

Vad kan gruppen vinna på att stärka Berättandeperspektivet?
Några av möjligheterna med att stärka perspektivet är att fler kommer till tals – vilket ger bättre underlag för beslut. Mötena blir en arena för lärande och kunskapsdelning, som kommer till nytta i verksamheten. Det ger en ökad chans att mötena leder till förbättringar och konkreta resultat. Gruppen tar upp idéer och ger råd och förslag till varandra. Man delar med sig av erfarenheter. Delaktighet ökar och motivationen stärks.

Positivt samtalsklimat

Här går vi igenom hur det positiva samtalsklimatet finns inbyggt och förstärker de övriga perspektiven, liksom hur man kan arbeta för att uppnå det.

Positivt samtalsklimat

Det positiva samtalsklimatet finns inbyggt och förstärker de övriga perspektiven. Man kan använda alla övriga perspektiv på ett positivt och uppmuntrande sätt, genom att ha en positiv grundton i samtalet. Vid positivt samtalsklimat kan gruppen ta upp svårigheter på ett tidigt stadium och ge konstruktiv kritik med omtanke om både människor och verksamhet. 

Gruppen har ett uppmuntrande, stödjande sätt att samtala. Man förstärker och refererar till varandra och bygger vidare på varandras tankar.

Gruppen visar respekt och sympati och tänker på hur eventuell kritik/negativ feedback framförs.

Fokus: Omtanke om verksamheten och varandra, att bygga vidare på varandras tankar.

BALKOM-samtalsklimat-2016_03_29_002

Vad kan gruppen vinna på att stärka det positiva samtalsklimatet?
Några av möjligheterna och vinsterna med att stärka det positiva samtalsklimatet kan vara att lärandet förbättras i positivt klimat. Handlingskraften förbättras och man går från idé till handling. Man blir mottaglig för mer information och klarar högre komplexitet.
Viljan att dela med sig av kunskap ökar.
Psykosociala friskfaktorer kan förbättras, t ex motivation och rolltydlighet. Kollegialt stöd förbättras – vilket möjliggör att exempelvis prova nya roller. Även vissa hälsofaktorer såsom immunförsvar och blodtryck kan påverkas positivt visar tidigare studier.

Samtal om
balanserad kommunikation

Ett samtal om balanserad kommunikation, med Birgitta Södergren, docent och organisationsforskare vid Uppsala universitet.

Fördjupningsmaterial

Poddradio om kommunikation och psykosociala friskfaktorer (16 min)

_D6B4943_square_webbPsykologen Åsa Stöllman, en av forskarna bakom Bättre möten, berättar om hur balanserad kommunikation påverkar en grupps psykosociala friskfaktorer, hur man kan stärka de positiva aspekterna och när verktyget fungerar som bäst.